Här ligger uppsatsen! Observera att du kanske måste högerklicka på den och "Spara mål som" för att sedan kunna öppna och läsa!

Ja det blir bra! Tack Anna!

En mycket bra och lättbegiplig uppsats som gav mig flera rejäla tankeställare/insikter. Tack!

Tack så mycket för positiv feed-back! Det är alltid svårt att veta hur resultatet tas emot av en läsare när man skriver uppsats. Jag hade en bra handledare som ledde mig på rätt spår tycker jag.

Det var en jätte bra uppsats….fick mig ett par tankeställare

Ska på på elevvårdskonferans på torsdag den 27 vet inte riktigt vad som kommer hända då. Någon som vet hur det går till får gärna berätta lite hur det var.

MVH Mirjam

#6

Elevvårdskonferens brukar betyda att skolans elevhälsoteam (specialpedagog, kurator, ev.rektor, skolsyster…) samlas tillsammans med elevens föräldrar för att prata om skolsituationen. Var och en får chans att berätta utifrån sitt perspektiv vad som inte fungerar/vad som är bra och så upprättar man nån typ av åtgärdsprogram utifrån vad man kommer fram till på mötet. Ibland har elevhälsoteamet en lista med alla elever som ska tas upp och man får sitta utanför och vänta på sin tur - ibland har man en egen elevvårdskonferens för bara en elev.

Som förälder är det bra om du har tänkt igenom innan vad du vill ha för hjälp från skolan och att du försöker lyssna på allt som sägs och ta det lugnt i situationen. Det kan vara väldigt olika saker som gör att man vill ha en elevvårdskonferens med en elev och förälder.

Det är en möjlighet att förbättra skolsituationen för ditt barn och det ska du ta vara på. Lycka till!

Tack för ditt svar. Ja jag ska ta till vara på detta möte och hoppas att det kan lösa våra problem.

Om det är så här skola, BUP, socialtjänst m.m. ser på problemet med skolvägran blir jag förskräckt. Att det är fel på barnet eller familjen eller mamman. När ska man inse att det troligtvis oftast beror på miljön i skolan och inte den enskilde eleven.

Min son skolvägrar sedan snart tre månader. Vi har suttit i möte efter möte med skolan sedan han började åk 7. Jag tycker att uppsatsen pekar väldigt mycket på att problemet ligger hos barnet eller föräldrarna.

Men tänk om det helt enkelt är så att Skolsystemet är helt fel för ganska många av dem som skolvägrar, alltså ingen fobi utan helt enkelt ångest för att man lever inte upp till det som anses vara en norm i skolsystemet. Problemet ligger i miljön och upplägget hos skolan. Om ett barn är blind får det barnet gå i en specialskola som är speciellt anpassad. Varför är det tex inte helt naturligt och en rättighet för barn och ungdomar med ngn form av NPF att också få specialanpassad skola. Det är ofta en kränkande för elever att bli hänvisade till ett grupprum isolerad från andra för att "komma ifatt" speciellt under högstadietiden. Låt dessa ungdomar blomstra i en mindre Klass mer vuxentätt och stärk deras självkänsla.

Man anpassar skolmiljön för rullstolsbundna, bygger hissar och ramper, höj och sänkbara bord osv.

Tänk om det helt enkelt är så att miljön i skolan anpassas inte. Skulle en rullstolsbunden elev tycka om att komma till skolan och inte kunna vara med på lika vilkor i alla ämnen. Hej du vi har vår lektion i matte på andra våning men du får allt ta dig upp bäst du vill och anpassa dig till vårt system. Ingen skulle väl bli förvånad om detta barn vägrade gå till skolan tillslut. Så är det för många barm och ungdomar. Man har ofta ett kognitivt handikapp som inte syns och skapar en enorm press för dessa barn.

Det är ju skolan som måste få en bredd och variation i sitt skolsystem. Vi väljer jobb och yrkesutbildning efter vår personlighet. Men barn och ungdomar måsta anpassa sig i ett fyrkantigt skolsystem oftast anpassat bara efter en typ av människor och personlighet. Det borde vara naturligt för ungdomar att kunna säga jag går på den högstadieskolan för min personlighet är så här. Ja, jag går på den andra för jag tycker mer om praktiska och bildliga lektioner och inte lika stora klasser det funkar bättre för min personlighet.

Samhället och olika myndigheter verkar vara enormt fyrkantiga och inspårade i djupa konstiga psykologiska forskningar som jag kan tycka inte alltid ser till verkligheten! Man går över ån efter vatten!